En tur utomhus hanns också med även om Stockholms visade sig från sin allra gråaste sida. Men det var ändå ganska vackert att promenera bland alla statyer.
Vi tog sen en lång promenad till mysiga Långängens gård för lite lunch. Sen på tåget hem igen var det en trött liten Valdemar som somnade i sin pappas famn.
Skriskoåkande änglar fick självklart en plats på bloggen! |
De där bronsskulpturerna vid vattnet är verkligen helt magiska! Var ju på utomhusbröllop där för ett par år sedan, skulle jag få välja om platsen där jag skulle gifta mig skulle det bli precis där, så otroligt vackert!
SvaraRadera