Ö-liv

Så här såg det ut i vår vik när jag var barn. Vår affär låg ett stenkast bort . Mina somrar som barn var så likt livet på Saltkråkan man kunde komma . Det fanns gott om kompisar och dagarna ägnades åt lek och bus ,oftast utan våra föräldrars uppsikt. 
När sen vår affär lades ner 1972 tyckte vi att det blev alldeles för långt bort på ön som den nya öppnades , säkert 10 minuters promenad!

Idag är det lite lugnare i viken , ja förutom några intensiva veckor i juli då sommarboende och deras vänner inte alls verkar bry sig om bensin priset . Det åks vattenskidor , vattenscooter dagarna i ända . Sen tar plötsligt allting slut och allt återgår till det gamla vanliga lugnet.

Tänk att på den tiden fick man gå till telefonkiosken . Det gällde att alltid ha mynt på fickan. Så sent som på 90-talet tyckte min pappa att det kunde vara värt att satsa på en telefon ute i stugan .  På något sätt gick ju det det telefonlösa livet också bra!

Idag behöver inte ö-borna och båtfolket enbart leva på konserver . Sommartid numera levereras mat och färskvaror ut till ön varje dag.

Personalen , några av dom på bilden är mina släktingar som jag varje år firar midsommar med. Bilden är från 1964.