Alvahem mäkleri verkar ha stenkoll på vad som gäller när det kommer till styling.
Det går knappt att hitta fem fel alls. De lyckas verkligen få till alla rätt som den allra hottaste tvålpumpen just nu, rätta saltkaret, strömbrytaren , Therese S citat tavlor osv...
Den här lägenheten trodde jag först tillhörde en dam med all den feminina känsla som den utstrålade . Men sen när jag snokade i garderoben fanns det ju faktiskt spår av en man boendes i lägenheten.
Det är då jag blir så där nyfiken igen och frågar mig hur det egentligen ligger till med jämställdheten när vi inreder våra hem?
Lyckas vi kvinnor alltid att få vår vilja fram ? Finns de vanliga män som bryr sig om detaljer och annat som rör inredningen. Hur lägger ni upp era planer inför en make-over på hemmaplan? Behövs lång övertalning eller är det ett projekt som båda brinner för?
Ja, jag frågar er förstås som delar ert boende med en partner. Bor man själv borde det vara fritt fram att släpa hem det ena efter andra, välja våghalsiga färger och andra farligheter!
Häromdagen stod jag på Åhléns tygavdelning och tjuvlyssnade på ett par som var ute efter nya gardiner. Kvinnan drömde om något färgrikt och stormönstrat , medan mannen förklarade att han kunde bara tänka sig något färglöst och diskret. Med en tår i ögat sa kvinnan -att då har vi helt enkelt helt olika smak . De gick sen vidare. Han ovetandes om hennes gardindrömmar. Hon uppgiven med tårarna rinnande nerför hennes kind.
Ja, så kan det vara i livet fast man blivit vuxen. Hur gör jag då kanske ni undrar? Hmm, jag tillhör den typen som smusslar in lite nya prylar då och så , större saker fungerar däremot inte att smygas in . Utan då blir det bara pang på eller en smart förhandling !
 |
| Kvinnlig detalj från Alvahem mäkleri. |
Ja, ibland är det förjävligt att vara vuxen! Stackars tjej. Hon måste lära sig överraskningens och utmattningens konst. Ta in det och vill han inte ha det, får han ordna en ersättning (som då oftast inte blir av, eller hur!)
SvaraRaderaMin mormor behärskade den kvinnliga listen - hon ville kryssa till Västindien och insåg att om HON föreslog det, skulle det inte bli av. Så, då ordnade hon broschyrer och la dom i posthögen. Min morfar "hittade" dom och kom med den geniala förslaget om en kryssning till Västindien...
Jag bor ju ensam med två ungar och att det skulle vara så jobbigt, är bara en myt!!! Det är, som sagt ovan, en hel del fördelar...
Jag bor med en man som inte bryr sig särskilt mycket, vilket ger mig hyfsat fria händer inom rimliga gränser. Hemmet skulle vara mer opraktiskt om jag bodde själv tror jag. Ärvd gammal Karl Johan-soffa i stället för skön tv-soffa typ. Kan sakna att han inte delar mitt intresse, men man slipper ju å andra sidan konflikter och besvikelser. Skulle vara kul att kunna bolla idéer och slippa vara den drivande i allt. Han skulle nog kunna bo med matbord, stolar, soffa och säng som enda inredning... Japp det var min man det :-) Kan tillägga att jag vill att vårt hem ska spegla oss alla som bor där, vill inte vara envåldshärskare som inredare i mitt eget hem. Det är en utmaning att få hans kanske fula ärvda tavla att passa in...
SvaraRaderaKram Anna-Karin
Jag och Mannen som jag delar hemmets vrå med har tack och lov väldigt lika smak. Och vi är båda intresserade av att ha det snyggt och trivsamt utan att gå till överdrift. Han är mer fokuserad på finish än jag, att målning och snickerier är tipp-topp. Där är jag lite mer överseende.. Smådetaljer är han inte heller så intresserad av att engagera sig i, där litar han på mig och min smak.
SvaraRaderaJag är mer intresserad av inredningen, engagerar mig och kommer med förslag. Men vi diskuterar när något ska ändras och oftast är vi överens.
Jag vet att om jag verkligen skulle vilja införa något som han egentligen inte gillar, så skulle han inte säga nej. I vårt fall handlar det inte om kvinnlig list utan om att fråga rakt ut, diskutera och komma överens. Tråkigt kanske men väldigt smidigt... Om jag skulle behöva skulle min kvinnliga list komma till nytta när det gäller inredningen. Den har jag i alla fall nytta av på andra fronter. Ack, om han visste ;-)
Underbar story från Lotta i Oslo om kryssningen till Västindien :-)