Det gåtfulla folket

 

 

 

Barn i flytväst är nog det sötaste jag vet! Och Jojje Wadenius sjunger så fint.

 

 

                                                                                               Jag är det fulaste som finns

                                                        I dag är det skönt, fint överallt,
                                                        lagom grönt och lite kallt.
                                                        Och vinden blåser i nordväst,
                                                        i hagen står en skruttig häst.
                                                        Ja, allting skulle va kul
                                                        ifall jag inte va' så ful.
                                                        För öronen är röda, står rakt ut
                                                        och näsan pekar uppåt som en strut.
                                                        Och fräknar har jag en miljon
                                                        och kinder som en kalikon.
                                                        Jag liknar faktiskt mest av allt en get,
                                                        men mamma säger att jag är det sötaste hon vet.
                                                        För ögonen är små och skumma,
                                                        magen som en bongotrumma.
                                                        Håret som en risig kvast
                                                        och jag svajar som en mast.
                                                        Jag lovar att jag är det fulaste som finns,
                                                        fast mamma kallar mig sin lille prins.
                                                        För fötterna är små, men tårna långa
                                                        och tänder har jag alldeles för många
                                                        och ögonbrynen står på snedden,
                                                        men munnen går på andra ledden.
                                                        Ja, jag ser ut så in i norden!
                                                        Och ändå, tänk, är jag bäst på jorden.